Tillbaka till Insikter

    Klimatdata i förvärvsdrivna koncerner: gör varje förvärv till en del av rapporteringen från dag ett

    Varje förvärv innebär nya system, nya datakällor och en ny baslinje. Så bygger du klimatdata som infrastruktur i stället för ett årligt projekt, med lärdomar från Nordic Climate Group.

    Tre vita byggnadsmodeller som symbol för en sammanhållen koncern

    Varför förvärvsdrivna koncerner har det svårast

    För en koncern som växer genom förvärv innebär varje nytt bolag ett nytt ekonomisystem, nya datakällor, nya leverantörer och en ny baslinje. Om klimatrapporteringen bygger på ett årligt konsultprojekt måste hela arbetet göras om varje gång koncernen växer. Samtidigt ställer ägare, investerare och EU:s regelverk, däribland CSRD, högre krav på data som går att granska.

    Fyra principer som fungerar i en decentraliserad koncern

    1. Samla in lokalt, konsolidera centralt. Bolagen levererar data i sina egna format. Koncernen ser helheten.
    2. Acceptera olika datakällor. Det går inte att kräva att alla förvärv byter system innan de kan rapportera. Plattformen måste hantera data som den är.
    3. Gör varje post spårbar. Källa, klassificering, vald emissionsfaktor, version och beräkningsdatum ska gå att följa. Det är skillnaden mellan en siffra och ett revisionsunderlag.
    4. Gör förvärvet till en process, inte ett projekt. Ett nytt bolag kopplas på i ett repeterbart flöde, med samma metod som resten av koncernen.

    Case: Nordic Climate Group

    Nordic Climate Group, Nordens ledande aktör inom kyl-, värme- och energieffektiva installationer, har tecknat ett koncernövergripande avtal med CO2check. Fler än 60 bolag i koncernen ansluts till plattformen, där klimatdata samlas in på lokal nivå och konsolideras centralt. Läs pressmeddelandet.

    Så här beskriver Malin Appelgren, Head of Sustainability and Development, samarbetet:

    > ”När vi valde CO2check var det avgörande att hitta en partner som var villig att sätta sig in i vår verksamhet och våra utmaningar. Det visade sig snabbt att de kunde anpassa sig efter oss och våra olika formaterade datakällor så att vi på ett smidigt sätt kunde få fram korrekta utsläppsdata.”

    Och om värdet av datan efteråt:

    > ”För oss är det särskilt värdefullt att klimatdata inte stannar i rapporteringen, utan också kan användas som ett konkret underlag i kunddialoger, upphandlingar och affärsbeslut.”

    Metoden bakom siffrorna

    CO2check följer GHG Protocol Corporate Standard och Scope 3 Standard. Beräkningarna är hybrida: aktivitetsbaserade när primärdata finns, annars spendbaserade med EXIOBASE. Varje post har en spårbarhetslogg. Läs mer om Scope 3 och klimatbokslut.

    Checklista inför nästa förvärv

    • Vilka system och datakällor har bolaget?
    • Vilken period och vilken baslinje ska gälla?
    • Vem äger datan lokalt, och vem konsoliderar centralt?
    • Vilka poster behöver aktivitetsdata, och var räcker spenddata?

    Vill du se hur ett förvärvsdrivet flöde kan se ut hos er? Hör av dig.

    Vanliga frågor

    Hur hanterar man klimatdata när koncernen förvärvar nya bolag?

    Genom ett repeterbart flöde där varje bolag levererar data i sina egna format, data klassificeras enligt samma metod och konsolideras centralt med spårbarhet per post.

    Måste alla dotterbolag byta system?

    Nej. Plattformen bör kunna hantera olika formaterade datakällor så att bolagen kan rapportera utan systembyte.

    Vilken metod använder CO2check?

    GHG Protocol Corporate Standard och Scope 3 Standard, med en hybridmetod som kombinerar aktivitetsdata och spenddata baserad på EXIOBASE.