Debatt: Bred politisk enighet, ambitiösa klimatmål och engagerade hushåll räcker inte i sig. I denna debattartikel varnar Theo Carlström och Mattias Goldmann för att dagens klimatberäkningar riskerar att leda oss vilse – och pekar ut vad som krävs för att omställningen ska bygga på rätt siffror.
Originalartikel: https://miljo-utveckling.se/debatt-dags-for-korrekta-klimatberakningar/
Alla åtta riksdagspartier ställer sig nu bakom Sveriges klimatmål. Det finns bred enighet om att Sverige måste uppfylla EU:s klimatkrav och därigenom frigöra stora summor som annars skulle gå till att köpa utsläppsrätter eller betala kännbara böter. Majoriteten av landets kommuner och regioner har till och med mer ambitiösa klimatmål än Sverige som nation. Hundratals svenska företag har antagit Science Based Targets, som kräver att klimatpåverkande utsläpp halveras varje decennium. En klar majoritet av svenska hushåll gör aktiva klimatval i vardagen och vill se en accelererad omställning.
För att lyckas behöver vi klimatinsikt. Hur stora är utsläppen från vår egen verksamhet, och vilken påverkan har de val vi ställs inför – som land, kommun, region, företag, hushåll eller individ? Vid första anblicken kan detta verka enkelt, men vår granskning av klimatkalkylatorer och utsläppsberäkningar visar att de lämnar mycket att önska. Vi uppmanar därför användare av klimatberäkningar att kräva fem saker:
1. Faktiska inköp – inte genomsnitt. Vid besök på en bensinstation kan en person hyra en elbil, ladda sitt fordon, tanka biogas eller HVO100 – eller fortsätta välja fossilbränsle. Klimatpåverkan skiljer sig avsevärt. De flesta klimatberäkningsverktyg fångar inte detta. Istället förlitar de sig på grova genomsnitt. Det behövs verktyg som exakt fångar vad som faktiskt har köpts, med AI-förstärkt analys av varje verklig transaktion.
2. Aktuellt – inte föråldrat. De flesta verktyg för att beräkna klimatpåverkan förlitar sig på emissionsfaktorer som uppdateras en gång per år. Den som vill minska sin klimatpåverkan korrekt och kostnadseffektivt behöver data som visar klimatpåverkan i realtid.
3. Strategiskt planeringsstöd – inte bara rapporteringsverktyg. Det behövs system som kan jämföra till exempel olika investeringsalternativ, råvaruleverantörer eller transportlösningar. Med transparens kring underliggande värden får vi den data som behövs för att accelerera omställningen.
4. Begripligt och nationellt anpassat. Verktyg som används i Sverige bör utvecklas för svenska förhållanden och tydligt förklara – på ren svenska – den resulterande klimatpåverkan och hur den kan minskas.
5. Opinionsbildning och politisk påverkan. De som tillhandahåller beräkningsverktyg bör också kommunicera de insikter som härleds från aggregerade sökningar. Först då kan dessa verktyg verkligen bidra till att nationella klimatmål, EU:s klimatkrav och våra gemensamma åtaganden i Parisavtalet uppfylls.
Theo Carlström, VD, CO2Check
Mattias Goldmann, VD, 2030-sekretariatet