Vad är klimatdata i offentlig upphandling?
Klimatdata är underlag som beskriver växthusgasutsläpp från exempelvis en verksamhet, produkt, tjänst eller leverans. I offentlig upphandling kan sådana uppgifter användas för att besvara klimatrelaterade frågor och visa hur en beräkning har gjorts.
För leverantören handlar arbetet om att koppla rätt data till rätt fråga. För inköparen handlar det om att förstå vad uppgifterna omfattar och om olika svar går att jämföra. Ett utsläppsvärde utan information om avgränsning, datakällor och metod är svårt att bedöma.
Den här guiden fokuserar på det praktiska dataarbetet. Utgå alltid från det aktuella upphandlingsunderlaget när du avgör vilka uppgifter som ska lämnas.
Börja med att förstå vad som efterfrågas
Läs klimatfrågorna innan du påbörjar beräkningen. Avser frågan hela företaget, en viss produkt eller den tjänst som ska levereras? Gäller den historiska utsläpp, uppskattade utsläpp för leveransen eller planerade minskningar?
Bryt ned uppgiften i en intern checklista:
- Beräkningsobjekt: Vad ska klimatberäkningen beskriva?
- Avgränsning: Vilka aktiviteter och delar av leveranskedjan ingår?
- Period: Vilken tidsperiod gäller uppgifterna?
- Enhet: Ska utsläppen anges totalt eller per levererad enhet?
- Metod: Efterfrågas ett särskilt beräkningssätt eller format?
- Underlag: Vilka datakällor och förklaringar behöver bifogas?
Om formuleringen är oklar bör du använda upphandlingens frågefunktion. Dokumentera svaret så att hållbarhet, ekonomi och anbudsansvarig arbetar utifrån samma tolkning.
Vilken klimatdata behöver samlas in?
Underlaget beror på vad som köps in. För en transporttjänst kan bränsle, körsträckor och utfört transportarbete vara relevanta. För en vara kan material, tillverkning och distribution behöva beskrivas. För en tjänst kan energi, resor och inköpta resurser ingå, beroende på avgränsningen.
Vanliga interna källor är fakturor, ekonomisystem och ERP, energidata, reseunderlag och leverantörsuppgifter. Komplettera ekonomiska transaktioner med fysiska mängder där det går, exempelvis energianvändning eller materialvikt.
Spara också information om var uppgiften kommer ifrån, vilken period den gäller och vem som ansvarar för den. Då blir det lättare att besvara följdfrågor och återanvända underlaget i nästa anbud.
Aktivitetsdata och spenddata fyller olika funktioner
Aktivitetsbaserade klimatberäkningar utgår från en fysisk aktivitet eller mängd som kopplas till en relevant emissionsfaktor. Spendbaserade beräkningar utgår från inköpsbelopp och utsläppsfaktorer för ekonomiska kategorier.
Spenddata kan ge en bred bild när mer detaljerade uppgifter saknas. Samtidigt påverkas underlaget av priser och hur inköpen klassificeras. Aktivitetsdata kan ge en närmare koppling till det som faktiskt levereras, men behöver också granskas för relevans och kvalitet.
En hybrid metod kombinerar dessa datatyper. Det gör det möjligt att börja med tillgängligt underlag och sedan förbättra särskilt viktiga poster. Var tydlig med vilka delar som bygger på respektive metod. Presentera inte en grov uppskattning som en detaljerad produktberäkning.
Skilj företagets utsläpp från uppdragets klimatpåverkan
Ett klimatbokslut för hela verksamheten är inte automatiskt ett svar på en fråga om en enskild leverans. Företagsövergripande klimatberäkningar och uppdragsspecifika beräkningar har olika avgränsningar.
Om gemensamma utsläpp fördelas på ett uppdrag behöver fördelningsprincipen beskrivas. Ange vilka aktiviteter som fördelas, vilket underlag som används och varför fördelningen är relevant. Kontrollera också att samma utsläpp inte räknas flera gånger.
Ett genomarbetat klimatbokslut kan ge användbara grunddata. Underlaget behöver ändå anpassas till frågan i anbudet. Detsamma gäller leverantörsledet: data för en leverantörs hela verksamhet är inte nödvändigtvis representativ för den vara du köper.
Gör klimatdata jämförbar och spårbar
Två utsläppsvärden går inte att jämföra meningsfullt enbart för att de uttrycks i samma enhet. De kan omfatta olika aktiviteter, perioder eller delar av livscykeln.
För dig som utformar frågor om klimatdata är det därför värdefullt att beskriva beräkningsobjekt, avgränsning och önskat underlag tydligt. För dig som svarar är det lika viktigt att redovisa eventuella avvikelser.
Ett tydligt beräkningsunderlag innehåller:
- Resultat och enhet.
- Datakällor och tidsperiod.
- Ingående och utelämnade aktiviteter.
- Beräkningsmetod och använda emissionsfaktorer.
- Antaganden, dataluckor och osäkerheter.
- Ansvarig person och versionsdatum.
Spårbarhet innebär att en uppgift går att följa tillbaka till underlaget och förstå. Det är inte samma sak som att beräkningen har granskats av en oberoende part.
Så organiserar du arbetet inför ett anbud
Låt anbudsansvarig sammanställa frågorna och leveranstiderna. Ekonomi kan bidra med transaktioner och fakturor, inköp med leverantörskontakter och hållbarhetsansvarig med metod och kvalitetskontroll.
Samla därefter underlaget, dokumentera luckorna och prioritera kompletteringar som har betydelse för svaret. Kontrollera klassificering, enheter, perioder och avgränsningar innan resultatet förs in i anbudet.
Gör slutligen en separat kontroll mot upphandlingsfrågan: Har ni svarat på rätt sak? Finns efterfrågade bilagor? Är antagandena synliga? Spara den inskickade versionen tillsammans med beräkningsunderlaget så att senare ändringar inte blandas ihop med anbudssvaret.
Hur CO2check stödjer arbetet
CO2check automatiserar insamling av data från fakturor, ERP, energi, resor och leverantörer. AI-klassificering av transaktioner kombineras med en hybrid metod som använder både aktivitetsdata och spenddata.
Metodiken bygger på GHG Protocol och EXIOBASE. SBTi används för reduktionsmål. Håll isär beräknade utsläpp och framtida mål: ett mål visar en riktning, inte ett redan uppnått resultat.
För inköp kan arbete med utsläpp i leverantörsledet ge underlag för att prioritera leverantörsdialoger. För försäljning och anbud är nästa steg att koppla klimatberäkningarna till de frågor som faktiskt ställs. Läs mer om klimatunderlag i upphandlingar.
Ett bra anbud börjar alltså inte med en övertygande klimatfras. Det börjar med relevant data, tydliga avgränsningar och ett underlag som går att förklara.
